Kollektivavtal

Kollektivavtal är själva grunden för den fackliga verksamheten: själva skälet till att fackföreningarna överhuvudtaget uppstod en gång i tiden. I Sverige har kollektivavtal i olika former använts i mer än hundra år, även om det hela luckrats upp en del under senare år. Skälen till att kollektivavtalen en gång uppstod var att styrkeförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare var mycket ojämnt. Genom att gå samman i fackförbund blev man starkare, och kunde på så sätt tvinga fram bättre villkor för alla arbetare – inte bara medlemmarna. I Sverige omfattas över 90 % av alla anställda av ett kollektivavtal.

Några av grunderna för kollektivavtal i Sverige:

* Ett kollektivavtal omfattar alla anställda på en arbetsplats som är anslutet till det. Även de som inte är medlemmar i facket drar således nytta av det.

* De allra flesta svenska fackförbund är medlemmar i en av de tre rikstäckande sammanslutningarna LO, TCO eller Saco. Den traditionella uppdelningen av LO som arbetare, TCO som tjänstemän och Saco som akademiker är inte längre så skarp som den en gång var.

* När ett kollektivavtal ingåtts råder så kallad fredsplikt, vilket innebär att fackförbundet förbinder sig att inte strejka så länge överenskommelser och regler följs.

* Kollektivavtal tecknas del på central nivå av huvudorganisationerna LO, TCO och Saco, dels branschvis av de olika fackförbunden, och ibland även på lokal nivå.

* Kollektivavtal ger de anställda på en arbetsplats ökade möjligheter att påverka sin situation. Det reglerar också hur arbetsgivaren måste informera de anställda om olika beslut och förändringar.

* Kollektivavtal sätter inte nödvändigtvis de maximala gränserna för löner och förmåner. Det är alltså fullt möjligt att ge de anställda bättre villkor än de som beslutas i kollektivavtal, som i stället är miniminivåer, även om en del arbetsgivare tenderar att följa dem exakt.

Kollektivavtal – bra eller dåligt?

Syftet med kollektivavtal är att förhindra lönedumpning – det ska helt enkelt göra det svårt eller omöjligt att konkurrera om ett arbete genom att acceptera sämre lön och villkor. Därför omfattar kollektivavtalet inte bara de som är medlemmar i facket, utan även de som inte är det. Vissa arbetsgivare hävdar att de inte behöver något kollektivavtal, då de ger bättre förmåner och löneförhöjningar än kollektivavtalen anvisar.

Det finns alltså ingenting som hindrar arbetsgivarna från att ge dessa bättre löner och villkor även om de tecknar ett kollektivavtal. Kollektivavtal ger på så sätt de anställda en trygghet, samtidigt som de ger många olika rättigheter – rättigheter som många tror är självklara, men som inte är reglerade i lag, och som arbetsgivare därmed inte måste följa utan tecknande av kollektivavtal.

Bland de saker som regleras i kollektivavtal hör villkoren för olika former av anställningar: visstidsansällning, provanställning, tillsvidareanställning och så vidare. Kollektivavtal reglerar även saker som övertidsarbete – det är faktiskt inte självklart att man får ersättning för sådant utan ett kollektivavtal – uppsägningar, semester och mycket annat. Mycket av detta finns till viss del reglerat i olika lagar, men kollektivavtal går utanför detta (det går självklart inte att förhandla bort det som lagen säger att man har rätt till).